Sidan uppdaterades senast  2009-10-04  

Enkhuset

Foto: Torsten Lundin Den slaggstensbyggnad som syns på bilden ovan är Enkhuset .Dit flyttade bruksarbetarnas änkor när de inte orkade bo hemma. Byggnaden innehöll 11 rum. Det var en för sin tid märklig social institution. Änkor till bruksarbetare, som ej hade minderåriga barn fick här en fristad. Det var brukspatronessan Anna-Johanna Grill  d.ä. som lät bygga Enkhuset år 1776 och det var ett uttryck för hennes sociala ambitioner. Omkring fyrtio änkor bodde här år 1807, vilket betyder att nära fyra bodde i samma rum. Trångt måste det ha varit. Det är en ganska högrest tvåvåningsbyggnad, som har sadeltak, tidigare klätt med spån, numera med tegel. Det grå slaggteglet och de välavvägda proportionerna med fönstren och belastningsbågarna som enda dekorationer ger ett stramt intryck. Fönstren på andra våningen är en ruta mindre i höjd än de på bottenvåningen. På gårdssidan leder två ingångar in i huset. På gårdsplanen står fähus och källare av slaggtegel. 2 rum i Enkhuset håller nu på att restaureras för att sedan visas för allmänheten. Nedanstående bilder är ifrån restaureringen av Enkhuset i Hembygdsföreningens regi. Arbetena är utförda av Bengt Lööf, Sölve Palmgren och Siv Larsson under ledning av Hembygdsföreningens ordf. Ola Sandström  Spis och utdragssoffa i rummet från sekelskiftet 1800-1900.Här bodde 2st. Foto: Gunnar Ekström           En nybyggd fyrbäddssäng i det äldsta rummet från sekelskiftet 1700-1800, bodde kanske 4 st. I detta rum fanns ingen spis utan eldplats Foto: Gunnar Ekström.

Änkehuset i Söderfors bruk Söderfors bruk 1:158, Söderfors socken, Tierps kommun Söderfors ligger vid Dalälven ca två mil nordväst om Tierp. Söderfors bruk grundades 1676 för inledningsvis enbart tillverkning av ankare åt flottan. Mannen som anlade bruket var Claes Depken, sedermera adlad Anckarström. Under andra hälften av 1700-talet, då familjen Grill ägde bruket, upplevde Söderfors en blomstringsperiod. Bruket genomgick då en stor omvandling och fick sin välordnade plan. Söderfors är än idag helt präglat av järnhantering, nu genom stålframställning i moderna industribyggnader intill den gamla bruksmiljön. SOCIAL SATSNING Enkehuset uppfördes 1776 när Anna Johanna Grill d.ä. var ägare till Söderfors. Huset var en medveten social satsning för att förbättra bostadssituationen för brukets änkor, men även ensamstående kvinnor med barn kom att bo här. Denna för sin tid märkliga sociala inrättning uppmärksammades ofta av resenärer som kom till Söderfors. Änkehuset i Söderfors bruk, Foto: Björn Nilsson arkitektkontor, Öregrund Huset är uppfört i två våningar under ett sadeltak och byggt i slaggsten, vilket var en restprodukt från järnhanteringen. Slagg var ett billigt byggnadsmaterial på bruken, men då det efter hand visade sig att slaggsten inte hade särskilt bra isolerande egenskaper, kom materialet sällan att användas till bostadsbyggande. I Enkehusets bottenvåning fanns ursprungligen fem bostadskök och på övervåningen sex. På bottenvåningen var dessutom en brygg- och bagarstuga inrymd och varje våning avdelades av två genomgående korridorer. I en reseskildring från 1816 står att läsa att 40 änkor bodde i huset, vilket innebar tre änkor i varje bostadskök. Intill Enkehuset uppfördes en vinkelbyggnad i slaggsten som innehöll fähus och förrådsutrymmen. Fähusets interiör är till stora delar bevarad i ursprungligt skick. ÅLDERDOMSHEM Enkehuset behöll sin funktion till 1916, då ett kommunalt ålderdomshem inrättades på bruket. Byggnaden blev så småningom ombyggd för arkivändamål och inrymde denna verksamhet fram till 1993. Huset ägs idag av Söderfors hembygdsförening. Enkehuset har ett stort kultur- och socialhistoriskt värde, då det påminner om den omsorg brukspatronerna ofta visade mot brukets arbetare och deras familjer. Söderfors är som helhet ett av de största och bäst bevarade järnbruken i Uppland, där stora delar av den äldre bruksmiljön blev förklarad som byggnadsminne 1985. Enkehuset ligger dock ett stycke utanför den övriga bruksbebyggelsen och kom inte att ingå i byggnadsminnet. Enkehuset, med tillhörande fähus, utgör emellertid en självklar del av bruksmiljön och förklarades den 15 december 1995 som byggnadsminne. SKYDDSFÖRESKRIFTER Byggnaderna får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. Ingrepp får inte göras i byggnadernas stommar eller rumsindelning. Ingrepp i eller ändring av äldre fast inredning får inte göras. Till fast inredning hör golv, dörrar, fönster, tak, foder, listverk samt eldstäder. Byggnaderna skall underhållas så att de inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och med sådant material att byggnadernas kulturhistoriska värde inte minskar. Skyddsområdet får inte ytterligare bebyggas. Åtgärder med mark och vegetation som förvanskar områdets karaktär får inte göras.