Bilden visar fasaden mot söder.

Bilden tagen från Grillska Huset.

Sommaren år 1700 stod Herrgården färdig för inflyttning, en timrad tvåvåningsbyggnad i karolinsk stil med spåntäckt säteritak. Fasaden var symmetrisk med ingång på mitten. Bruksherrgården, reparerades och byggdes om åren 1749-56, av arkitekten Carl Hårleman (1700-1753). Byggnaden kläddes då med panel, som målades med grå oljefärg, i vilken man slog in fin sand, varefter en andra bestrykning följde. Säteritaket ansågs omodernt och ändrades därför till brutet tak, som försågs med elva vindskupor och ett torn med klocka. Överst på detta torn placerades en trana med en gräshoppa i näbben, den grillska ättens sköldemärke. Tornet revs på 1800-talet. Klockan hängdes då upp i den halvbågformiga byggnad som nu kan ses på taket. I en av vindkuporna, mitt över huvudingången, uppsattes en klocka med urtavla och timvisare. Efter ombyggnaden hade herrgården fjorton rum samt i övre våningen ett galleri där vackra franska kopparstick hängdes upp. I samband med de stora reparationerna på herrgården uppfördes två flygelbyggnader, färdiga före år 1753, som i det närmaste fick kubisk form med spetsigt tak. De byggdes i två våningar och erhöll samma fasad som herrgården och målades lika. I den östra flygel placerades brukskontoret, medan den andra blev bostad åt bruksbokhållaren.

Herrgården fyller 300 år, nästa år, år2000.

Nuvarande herrgården har 41 rum med dusch och WC, men olika storlek och inredning. Restaurang med husmanskost och festmeny. Konferanslokal med plats för 30 - 250 personer, samt grupprum för 4 - 15 personer. Tel: 0293-314 00, Fax: 0293-313 05.

Grillska Huset

Grillska huset( Naturaliekabinettet) byggdes år 1786 i tegel. Det innehöll två salar, den mindre kallades senare biljardsalen. På dörren syns det grillska vapnet: en trana med en gräshoppa i näbben. Den större salen hade de uppstoppade fåglarna placerats i lådor med framsida av glas. Samlingarna blev allt större och tvingade slutligen fram en tillbyggnad av museet. Denna byggnad (den bortre delen) uppfördes mellan åren 1807 och 1808 i vinkel mot den tidigare och i förbindelse med denna. Den kallades "Stora salongen".

År 1829 skänktes hela anläggningen (däggdjur och fåglar) till Vetenskapsakademien i Stockholm