Söderfors - ett bruk som överlevt nedläggningarna!

Templet

Templet är ett grekiskt, med Therseus-templet i Aten som förebild

 

Började att uppföras 1795 och invigdes av brukspatron Adolf Ulrik Grill midsommarafton 1797.

Foto: Torsten Lundin

Baksidan av Templet

Invid  templet i den Engelska parken slingrar sig behagliga promenadstigar. .

 

Foton: Gunnar Ekström

Detta är templet från framsidan med den flyttade urnan samt det nyplanterade vårdträdet.

 

Foton: Gunnar Ekström

 

Templet i nattbelysning. Foto: Tierps Kommun

Vinterbild tagen av Cecilia Gibson, Timrå.

Engelska parken i Söderfors bruk
Jörsön 9:1, Söderfors socken, Tierps kommun

I Söderfors anlades år 1676 en ankarsmedja. Fortfarande bedrivs ståltillverkning i bruket. I anslutning till bruket uppfördes under 1700-talets slut och början av 1800-talet i tidens anda en park av engelsk typ.

PARKEN ANLÄGGS
Den engelska parken är en av trädgårdskonstens huvudinriktningar, uppkommen som namnet antyder, med det engelska pastorala beteslandskapet som bakgrund och med renässansens landskapsmåleri som främsta inspirationskälla. Intryck hämtades även från den kinesiska palatsträdgården. Den engelska parken utvecklades under andra delen av 1700-talet, delvis som reaktion mot den franska barockens stela formalism. Till Sverige kom denna parktyp i slutet av 1770-talet. Arkitekten Fredrik Magnus Piper hörde till dem som skapade våra förnämsta parker i denna stil, exempelvis de vid Drottningholm och Haga.

Den engelska parken gav också uttryck för upplysningstidens tankar och filosofi. Brukspatron Adolf Ulric Grill på Söderfors bruk var influerad av dessa ideer. Grill hade även vid resor i England studerat engelska parkanläggningar och gjort egna ritningar till en park i Söderfors. Det är inte klarlagt i vilken utsträckning Grill anlitade någon arkitekt vid anläggnadet av parken eller dess byggnader.

Parken började anläggas redan år 1784, även om år 1795 brukar räknas som parkens anläggningsår. Hela parkanläggningen utgick från den speciella natur som nejden kring Dalälven erbjöd. Med ganska få ingrepp och omdaningar kunde Grill här utforma en anläggning i tidens anda och med stark personlig prägel.

Man började gräva kanaler som fortfarande kan spåras och man uppförde även ett lusthus som sedan länge är borta. Till parken ledde tidigare från Strömgatan en lindallé upp mot den kulle där lusthuset låg, inramat av björkar och syrener. Ned mot älven planerades marken och träd nyplanterades. Genom parken slingrade sig grusade gångar och över kanalen byggdes en välvd träbro, den så kallade Rundbron.

Anläggandet av parken tog fart efter några missväxtår i socknarna kring Söderfors i början av 1790-talet. För att bereda sysselsättning åt behövande påskyndade Grill att förverkliga sina planer. I folkmun har parken sedan dess kallats "Hedesunda brödkaka".

År 1792 uppfördes ett lusthus. Detta var troligen det kinesiska lusthus som revs i början av 1910-talet. På ett klippblock uppfördes ett åttkantigt lusthus med en genombruten överdel och med en takform som inspirerats av kinesisk arkitektur. Byggnaden omgavs av ett lågt staket och en karaktäristisk detalj var ett antal små glasklockor som klingade i vinden.

Engelska parken i Söderfors bruk
Engelska parken i Söderfors bruk
TEMPLET BYGGS
Efter förebild av Theseus-templet i Aten började Grill år 1795 att uppföra det grekiska tempel som fortfarande ger parken dess särprägel. Templet är helt öppet med två rader av doriska kolonner på var långsida. Ursprungligen fanns även en musikestrad och låga bänkar i templet.

Det är idag inte känt om någon arkitekt var anlitad vid detta arbete. Templet stod färdigt år 1797. Samma år restes även ett monument över Grills moder Anna Johanna Grill d.ä. Monumentet, av gjutjärn och i sengustaviansk stil, stod nära stranden. Som en följd av Dalälvens reglering har det flyttats till en plats nära templet.
 

FÖRÄNDRINGAR
Redan åren 1803-04 reparerades templet. Ritningarna för detta arbete gjordes av hovintendenten Gustaf af Sillén. Denne är en av nyantikens mera intressanta arkitekter. af Silléns uppdrag var att göra templet stilrenare och framförallt varaktigare. Takpartiet i sin helhet och entablementet över kolonnerna förändrades inte. Istället bytte man ut de tidigare pelarna av trä mot kolonner, murade i tegel och putsade. Hela byggnaden fick därigenom en större tyngd.

Under 1800-talet upprätthöll brukets ägare skötseln av parken utan några egentliga förändringar av dess innehåll. Under 1900-talet har dock förändringar och förenklingar skett, främst genom Dalälvens reglering som påverkat vattennivåerna i parken.

Söderfors bruk speglar på ett mycket tydligt sätt hur ett större järnbruk formades under 1700-talet. Parken har bibehållit sin ursprungliga karaktär med för tiden typiska växtsortiment och slingrande gångar. Från anläggningstiden finns även de flesta av parkens tillbehör kvar såsom det grekiska templet, stengrottan och flera minnesstenar.

Den engelska parken var en medveten satsning från bruksägaren och var för sin tid märklig och uppmärksammad. Anläggningen har ett stort kulturhistoriskt värde.

Engelska parken utgör en självklar del av bruksmiljön i Söderfors och utgör sedan år 1998 byggnadsminne.

SKYDDSFÖRESKRIFTER

  • Grekiska templet, uppfört år 1797, ombyggt under åren 1803-04, får inte rivas, flyttas, byggas om eller på annat sätt förändras.Byggnaden skall underhållas så att den inte förfaller. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt och med sådant material att byggnadens kulturhistoriska värde inte minskar.
  • Parken (skyddsområdet) får inte ytterligare bebyggas eller på annat sätt förändras.
  • Parken skall vårdas och underhållas enligt en särskild av Länsstyrelsen godkänd vårdplan. Vård och underhållsarbeten skall utföras på ett sådant sätt att parkens kulturhistoriska värde inte minskar.
  • Beståndsdelar i parken såsom stengrottan, gångvägar, broar, minnesstenar, träd, buskar och flerårigt växtmaterial får inte tas bort eller på annat sätt ändras om det inte särskilt anges i den av Länsstyrelsen godkända vårdplanen.